ID06 – systemet för elektroniska personalliggare i byggbranschen
Genom obligatorisk registrering i personalliggare och oanmälda kontroller av Skatteverket försvåras för obehöriga att vistas på byggarbetsplatsen. Den sunda konkurrensen stärks och säkerheten ökar.
ID06-systemet är uppbyggt av flera delar som tillsammans skapar tryggare och säkrare arbetsplatser:
Ett personligt ID06-kort som är obligatoriskt för alla som vistas på en ID06-ansluten byggarbetsplats. Från 1 juli 2016 kompletteras kortet med Mobilt ID06.
Läsarutrustning (kortterminaler) och/eller mobilappar för in- och utregistrering i byggarbetsplatsens personalliggare. Alla registreringar krypteras och har spårbara loggar.
Elektroniskt system för personalliggare, som uppfyller lagkraven från 1 januari 2016.
Ett centralt spärregister för högsta möjliga säkerhet och tillgänglighet.
ID06 är anpassat till PUL (Personuppgiftslagen) och godkänt av Datainspektionen.
ID06 förs vidare i entreprenadavtalen via Allmänna bestämmelser.
ID06 möjliggör för hela bygg- och anläggningsbranschen att använda ett gemensamt system.
En databas för yrkesrelaterade utbildningsbevis – ID06 Kompetensdatabas – öppnar under 2016.
ID06 är ett konkurrensneutralt system. Leverantörer av personalliggare, läsare, applikationer eller kort kan söka ackreditering och prövas mot ID06-standarden.
Källhänvisning: http://www.id06.se/om_id06
SS 627801:2012, alt. SS-INSTA 800 är den svenska benämningen. Standarden har tillkommit i samarbete mellan representanter för bl.a. städföretag, arbetsgivarorganisationer, statliga myndigheter, arbetsmiljöinstitut och fackföreningar i både, Sverige, Norge och Danmark och Finland. Intresset för att utarbeta en gemensam nordisk standard för ett mätsystem för att värdera städkvalitet uppkom efter att den europeiska standardiseringskommittén CEN/TC beslöt utarbeta en städstandard av mera generell karaktär.
I dialogen mellan entreprenör och kund behöver man inte längre bruka tid och kraft på att diskutera metoder och tidsåtgång utan man kan istället koncentrera sig resultatet efter utförd tjänst. Det är med andra ord möjligt att se ett samband mellan pris och kvalitet.
Systemet kan användas i alla typer av byggnader och lokaler, till exempel lokaler i kontorsbyggnader, sjukhus, skolor, förskolor, köpcentra, butiker, industrier, fartyg, bussar, tåg, flyg, hotell och serveringar. Visera AB deltar i standardiseringsarbetet i arbetsgruppen SIS/TK 314.
Källhänvisning: http://www.sis.se/sociologi-service-företagsorganisation-och-ledning-och-administration/tjänster/tjänster-för-konsumenter/sis-tk-314
Denne standard opstiller krav og anbefalinger for udbud af rengøringsopgaver og rengøringsrelaterede serviceopgaver i den offentlige sektor. Standarden kan også anvendes i den private sektor. Den udstikker rammerne og udgør et referencesystem for udbud af rengøringsopgaver.
Standarden indeholder bl.a. følgende krav og anbefalinger, der bør tages hensyn til ved udbud:
Anmodning om deltagelse i udbud, Udbudsprocedure og betingelser, System til vurdering af tilbud, Leverancens omfang, Krav til leverandøren, Tekniske krav, Kontrakmæssige aspekter, Retningslinjer for vurdering, herunder specifikation af kriterier.
Källhänvisning: https://webshop.ds.dk/da-dk/standard/ds-insta-8102011
ISO 14000 är samlingsnamnet för de standarder som handlar om miljöledning. Dessa standarder skapar i sin tur ett miljöledningssystem som enkelt kan integreras i den befintliga verksamheten.
Miljöledningssystemet utgör därefter ett frivilligt verktyg som ska underlätta arbetet och standarderna ger en arbetsmodell för ständiga förbättringar.
När ledningssystemet väl har införts kan arbetsmodellen användas för en egen bedömning av överensstämmelsen med standarden eller som underlag för en extern certifiering.
Källhänvisning: http://www.sis.se/tema/ISO14001/Hur-du-certifierar-dig-mot-ISO-14001/
ISO 9001 är en del i en serie av standarder för kvalitetsledningssystem. Den kan hjälpa till att ta fram det bästa i din organisation genom att du kan förstå dina processer för att leverera dina produkter och tjänster till dina kunder.
Över 1 miljon företag och andra organisationer i 178 länder över hela världen är certifierade mot SS-EN ISO 9001. SS-EN ISO 9001 sätter standarden, inte bara för kvalitetsledningssystem, utan för ledningssystem i allmänhet.
Den hjälper alla slag av organisationer att lyckas genom ökad kundtillfredsställelse, motiverad personal och ständig förbättring. SS-EN ISO 9001 hjälper dig att effektivt hantera din verksamhet och möta dina kunders krav.
SS-EN ISO 9001 definierar kraven på ett kvalitetsledningssystem där en organisation:
behöver visa sin förmåga att alltid tillhandahålla en produkt som uppfyller kundkrav och myndighetskrav,
vill öka kundtillfredsställelse genom att effektivt tillämpa systemet. Detta sker med hjälp av processer för att ständigt förbättra systemet och för att säkerställa att produkterna verkligen uppfyller gällande krav.
Källhänvisning: https://www.sis.se/iso9001/
LEED, or Leadership in Energy and Environmental Design, is changing the way we think about how buildings and communities are planned, constructed, maintained and operated. Leaders around the world have made LEED the most widely used third-party verification for green buildings, with around 1.85 million square feet being certified daily.
LEED works for all buildings—from homes to corporate headquarters—at all phases of development. Projects pursuing LEED certification earn points across several areas that address sustainability issues. Based on the number of points achieved, a project then receives one of four LEED rating levels: Certified, Silver, Gold and Platinum.
Källhänvisning: http://www.usgbc.org/leed
Lagens tillämpningsområde
2 § Denna lag gäller för offentlig upphandling av
byggentreprenader, varor och tjänster samt av byggkoncessioner. Lagen gäller även när upphandlande myndigheter anordnar
projekttävlingar. Vad som avses med offentlig upphandling och
upphandlande myndighet anges i 2 kap. 13 § respektive 19 §.
OHSAS 18001 anger krav för ledningssystem för arbetsmiljö varigenom en organisation ges möjlighet att kontrollera arbetsmiljöriskerna och förbättra prestandan. Ledningssystemet fastslår inte specifika prestandakriterier för arbetsmiljön eller detaljerade specifikationer för hur ledningssystemet skall utformas.
Denna detaljerade beskrivning är tillämplig på varje organisation som vill
a) upprätta ett ledningssystem för arbetsmiljö för att eliminera eller minska riskerna för medarbetare och andra intressenter som kan vara utsatta för arbetsmiljörisker som hör samman med de aktiviteter som utförs;
b) införa, underhålla och ständigt förbättra ett ledningssystem för arbetsmiljö;
c) säkerställa att systemet överensstämmer med den fastställda arbetsmiljöpolicyn;
d) visa upp denna överensstämmelse för andra intressenter;
e) ansöka om certifiering/registrering av ledningssystemet för arbetsmiljö genom en extern organisation eller
f) göra en egen uppföljning och deklaration om överensstämmelse med OHSAS 18001.
Alla krav i OHSAS 18001 är avsedda att införas i ett ledningssystem för arbetsmiljö. Omfattningen av denna tillämpning beror på faktorer som organisationens arbetsmiljöpolicy, typen av aktiviteter samt riskerna och komplexiteten i den operativa verksamheten.
OHSAS 18001 avser den arbetsmiljö som berör hälsa och säkerhet men inte produktsäkerhet.
Med laga syn menas en okulärbesiktning (besiktning med hjälp av synen) av fysisk egendom för att upptäcka brister, skador och/eller förfall på densamma. När det görs som del av bevisupptagning i en rättegång, kallas det bara syn.
Synen utförs av oberoende besiktningsmän, s.k. synemän, som protokollför de upptäckta bristerna tillsammans med nödvändig åtgärd. Om uppdragsgivarna så önskar kan även en uppskattning av åtgärdskostnad (material och/eller arbete) tas upp i protokollet.
Besiktningsmännen som anlitas ska förutom ojävighet även vara bevisat kunniga på den typ av egendom som ska synas.
Termen används ofta inom ramen för överlåtelse av arrenderad egendom för att fastställa arrendets skick innan tillträdet resp. efter avträdet.
Källhänvisning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_syn
Som en del i den nationella satsningen för ö̈kad patientsäkerhet genomför SKL tillsammans med alla landsting och regioner sedan 2008 nationella punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI).
Man mäter även efterlevnad av klädregler i liknande mätningar (PPMBHK)
Mätningarna görs 2 ggr/år – höst och vår – vid samtliga sjukhus i landet och återspeglar därmed förekomsten av vårdrelaterade infektioner vid det tillfället.
Mätningarna görs av utsedda läkare och sjuksköterskor som utbildas i definitionerna av vårdrelaterade infektioner, samt hur mätningen ska genomföras och bedömas.
Cirka 95 procent av alla inneliggande patienter inkluderas vid varje mätning (cirka 20000).
Källhänvisning: http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningavvriochbhk.4721.html
göra (något) rent; ta bort smuts från (något)
Källhänvisning: https://sv.wiktionary.org/wiki/rengöra
Vårdhygieniska riktlinjer och rekommendationer för städ- och vårdpersonal
SFVH:s arbetsgrupp för Städning i vårdlokaler (SIV) har tagit fram ett dokument som ger vårdhygienisk expertis underlag för att åstadkomma ur smittspridningssynpunkt säker städning på vårdinrättningar.
Det är ett samlat sakundelag beträffande medel, metoder och frekvens för städning i vårdlokaler.
Källhänvisning: http://www.sfvh.se/stadning-av-vardlokaler-siv
Vårdrelaterade infektioner är ett av de största hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Trots att frågan har uppmärksammats under flera år och landstingen bedriver ett systematiskt arbete minskar inte förekomsten.
Därför har nu 16 landsting och regioner tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting genomfört en studie i syfte att identifiera de faktorer som hänger samman med en lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner.
Studien har genomförts med ambitionen att identifiera framgångsfaktorer
som kan vara till nytta i landstingens fortsatta arbete med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner.
Källhänvisning: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/vardrelaterade-infektioner-framgangsfaktorer-som-forebygger-broschyr.html
Med Aff skapar du de bästa förutsättningarna för en väl fungerande fastighetsförvaltning och facility management. Allt fler fastighetsägare lägger ut dessa tjänster, helt eller delvis, på entreprenad. Man kan då koncentrera sig på kärnverksamheten samtidigt som förvaltning och service kan bli effektivare då de drivs av specialister.
Källhänvisning: http://aff-forum.se/aff-konceptet/
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
Föreskrifterna gäller utformningen av arbetsplatser. De tar bland annat upp krav och råd om ventilation, klimat, omklädning, tvätt- och duschutrymme, inredning och utrustning samt utrymning.
Källhänvisning: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformning-afs-20092-foreskrifter/
I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.
Källhänvisning: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/
Adenosintrifosfat, eller ATP, är en nukleotid[1] som spelar en central roll i cellens energihantering. Eftersom ATP har en energirik bindning används det för att driva kemiska processer i cellen som inte kan ske spontant (att de är energikrävande).[2] ATP är även en byggsten vid syntesen av nukleinsyror som till exempel DNA och RNA.
Kemiskt består ATP av adenosin och tre fosfatgrupper i en kedja. Den kemiska formeln är C10H16N5O13P3. Fosfatgrupperna sitter ihop med en fosfoanhydridbindning som är mycket energirik. Fosfatgrupperna betecknas alfa, beta och gamma räknat från adenosinmolekylen.
ATP bildas i glykolysen, citronsyracykeln och framförallt vid oxidativ fosforylering[2] driven av elektrontransportkedjan i mitokondrier.
ATP används även för att binda energin i samband med fotosyntes.[2]
Källhänvisning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Adenosintrifosfat
Förutsättning för korrekt handhygien är kortärmade arbetskläder, inga ringar, klockor eller armband samt kortklippta naglar utan nagellack, inga konstgjorda naglar.
God handhygien är den enskilt viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för att förhindra smittspridning inom vård och omsorg.
För att uppnå och upprätthålla en god handhygien behöver alla personalkategorier ha insikt om betydelsen av detta och kunna utföra den korrekt i praktiken. En grundförutsättning är att ha tillgång till handdesinfektionsmedel och tvättställ.
De vanligaste metoderna för handhygien i Sverige har sedan länge varit handdesinfektion med alkoholbaserade desinfektionsmedel och handtvätt med flytande tvål och vatten.
– Vilka handskar som ska användas i olika situationer.
– Klädregler, användning av hårskydd och ytterligare begränsning avseende smycken.
– Särskilda eller skärpta hygienrutiner, åtgärder utöver basala hygienrutiner.
Kontrollera alltid med beställaren!
Källhänvisning: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-5-10
Denna standard beskriver de krav för städning av områden där det är sannolikt att smittspridning finns och därmed orsaka en direkt eller indirekt överföring. Områden som tak, golv, väggar och möbler som inte omfattas av de kritiska riskpunkterna ingår inte i denna standard.
Borttagning och eventuell desinfektion efter spill och förorening med mänskligt biologiskt material, t ex blod, sekret och exkret behandlas i bilaga B.
Källhänvisning: https://webshop.ds.dk/da-dk/standard/ds-2451-10-sv2013
Facility management avser managering (strategisk ledning och styrning) av de resurser och tjänster som krävs för att en facilitet (byggnad eller fastighet) ska fungera effektivt. Begreppet finns i hela världen, men med delvis olika innehåll beroende på historiska och kulturella omständigheter.
Facility managementtjänsterna indelas ofta i två kategorier; fastighetsanknutna tjänster (“hårda tjänster”, exempelvis fastighetsskötsel, energioptimering, säkerhet) och arbetsplatsanknutna tjänster (“mjuka tjänster”, exempelvis lokalvård, reception, posthantering).
I den europeiska standarden för Facility Management, EN 15221-1:2006 , definieras Facility Management på följande sätt:
integration of processes within an organisation to maintain and develop the agreed services which support and improve the effectiveness of its primary activities
I den svenska SIS standarden SS_EN 15221-1 2006, Facility Management – Termer och definitioner, definieras Facility Management som;
integration av processer inom en organisation för att upprätthålla och utveckla de överenskomna tjänster som stödjer och förbättra effektiviteten hos kärnverksamheten.
Facility Management och Facilities Management används synonymt och har samma betydelse i standarden. Begreppen sägs ha sitt ursprung i USA under 1980
Facility management bedrivs antingen i regi av det egna företaget eller genom en renodlad tjänsteleverantör. Den senare kategorin består såväl av tjänstespecifika leverantörer som av helhetsleverantörer. Outsourcad facility management växer snabbt men verksamheten som bedrivs i egen regi är fortfarande[när?] betydligt mer vanligt.
Källhänvisning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Facility_management
Friktion är inom fysiken en kraft som strävar att motverka den relativa rörelsen mellan två ytor som är i kontakt med varandra. Friktion uppkommer genom ojämnheter och adhesion mellan ytorna. Friktion är inte en materialegenskap. Det är kombinationen av ytornas material, kraften med vilken de trycks mot varandra, om de är i rörelse eller i vila i förhållande till varandra, som bestämmer friktionens storlek. För fasta kroppar är lim den ena ytterligheten med stor friktionskraft och smörjmedel den motsatta med liten friktionskraft. Ämnet studeras inom tribologin.
Källhänvisning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Friktion
Mätning av speglande glans hos icke metallpigmenterade färgskikt vid 20 grader, 60 grader och 85 grader. Metoden används till fördel för att bestämma glanstal och lyster på hård golvmaterial som kan poleras och därmed uppnå ökad glans.
Källhänvisning: http://www.sis.se/färgindustrin/färg-och-lack/ss-184184
HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points eller på svenska faroanalys och kritiska styrpunkter) är en standardiserad arbetsmetod som beskriver hur man systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar faror i livsmedelsproduktionen med syfte att livsmedel ska vara säkra för konsumenten. Det kan vara mikrobiologiska, kemiska, allergena och fysikaliska faror. Metoden har utarbetats inom FAO.
Inom EU ställs krav på att de företag som hanterar livsmedel ska tillämpa HACCP, med egenkontroll som också skall baseras på god hygienpraxis (GHP).
Ett viktigt begrepp i HACCP är kritisk styrpunkt. Det är en funktion (hantering eller process) vid vilken en styrande åtgärd kan tillämpas och är nödvändig för att förebygga eller undanröja en livsmedelsburen fara eller reducera den till en acceptabel nivå. Tillsammans med det begreppet hör Kritisk gräns: Skiljer acceptabelt från oacceptabelt, till exempel en lägsta temperatur.
Källhänvisning: https://sv.wikipedia.org/wiki/HACCP
Krav på hälso- och sjukvården
2 a § Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller
kraven på en god vård. Detta innebär att den ska särskilt
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och
tillgodose patientens behov av trygghet i vården och
behandlingen,
2. vara lätt tillgänglig,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och
integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och
sjukvårdspersonalen,
5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i
vården.
Olika insatser för patienten ska samordnas på ett
ändamålsenligt sätt.
Källhänvisning: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso–och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763